Filmen sågs av Jimmy på DVD på tåget mellan Östersund och Stockholm och av Robert på fulstream på Halsviksporten 3 på Styrsö.
Kommentar: Liza Minelli, Berlin och The Kit Kat Klub. Nazismens diskreta utbredning; från bespottad tiggare till front row audience. Trekantsdramatik och brittisk återhållsamhet. Inte din ordinära musikal i den meningen att sångochdansnumren framförs på en klubbscen av folk som faktiskt så att säga har där att göra, och inte av vemsomhelst varsomhelst hursomhelst kring exempelvis en lyktstolpe i regn. Minelli känns så oerhört berömd, men jag vet inte om jag nånsin har sett henne tidigare i något, jag har i alla fall inte sett Cabaret förut, men trots det är hon som en starkt lysande megastar i mitt medvetande. Ögonen, utstrålningen, rösten. En fixstjärna.
Rapp klippning, rappa steg, rapp dialog. Livet är en cabaret, kan du tycka. Morgondagen är vår, kan man tro. "Do you still think you can control them?"
Jimmys betyg: 4+
Kommentar: Willkommen! Bienvenue! Welcome! Till Berlin tidigt 30-tal. Hänförelsens tid. Burleskens och dekadensens epok. Och nazismens vaknande. Filmen bygger på en musikal som bygger på en pjäs som bygger på en bok. Ett populärkulturellt fenomen måste vi väl kalla den. Och Liza Minelli som den energiska, storögda Sally Bowles, den fantastiska entertainern på The Kit Kat Klub som hamnar i ett erotiskt triangeldrama. Även om filmen innehåller ett mycket fint skådespeleri, många fräscha sångochdansnummer, tjusigt foto och en ömtålig kärleksaffär med twist så tillhör den här filmen Minelli. Från början till slut. Så intimt förknippad med Cabaret att hälften vore nog. Filmen vann bland annat bästa regi på Oscarsgalan och slog därmed Gudfadern på fingrarna.
No comments:
Post a Comment