Filmen sågs på DVD hos Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund.
Kommentar: Decemberöverenskommelsen Dag 4: Regissören Wong Kar-wai, skådisen Tony Leung Chiu-wai och fotografen Christopher Doyle samarbetar i flera filmer som är med i 1001-boken. In The Mood For Love är en. Chungking Express och Happy Together är två andra. In The Mood For Love har tydligen två olika fotografer; Doyle ersattes en bit in i produktionen av Mark Lee Ping Bin (som två år senare fotade remaken av nyss sedda Xiao Cheng Zhi Chun - Springtime In A Small Town). Fantastiska slowmotagningar, speciellt i nudeltrappan, men också i hemmet, människor som går, vardagliga rörelser. Och alla dessa klänningar med hög hals och korta ärmar. Hur många kan det vara? Hundra? Det måste jag kolla nån gång. En lugn och stillsamt flytande film, med enorma spänningar under ytan. O -och uttalade besvikelser, lögner, attraktioner och tystiluren. Är det så att man aldrig får se de respektive? Genialt i så fall. Ouppmärksamt av mig om det inte är så. Östersundskonstnären Lennart Samor har målat några riktiga pärlor med utgångspunkt från den här filmen. Det är hans DVD vi har kollat på. Allt hänger ihop.
Jimmys betyg: 4-
Kommentar: Från början var det tänkt att Wong Kar-wai skulle göra A Story Of Food men istället blev det In The Mood For Love. En del av temat från ursprungsidén finns däremot kvar. Nudlar och hemligheter. Allt utspelar sig i ett trångbott hyreshus i Hong Kong där två par ungefär samtidigt hur rum i varsin lägenhet. Deras respektive jobbar ofta övertid och lämnar fru Chan (Maggie Cheung) och herr Chow (Tony Leung) ofta ensamma. Så småningom vaknar ett intresse mellan de två och de upptäcker snart att deras respektive har en affär med varandra. Chans och Chongs relation är enbart platonisk men ändå starkt sensuell och erotiskt återhållsam. I likhet med den förra filmen så handlar det om rörelser, blickar, små sublima detaljer. In The Mood For Love innehåller mycket som intressant. Kameraspråket och redigeringen är emellanåt fenomenal men ibland lite för mycket effektsökeri. De långsamma melodiösa partierna när karaktärerna rör sig upp och ner för trappan till nudelståndet är underbart vackert. Slutet däremot, med dokumentära bilder från den franske presidentens De Gaulles besök i Kambodja, förbryllar. Och de sista scenerna från Angkor Wat förbryllar om möjligt ännu mer. Wong Kar-wai gjorde för övrigt även Happy Together, en helt annan kärleksfilm.
No comments:
Post a Comment