Filmen sågs på DVD hos Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund.
Kommentar: "Världens bästa komedi" skriks det ut på framsidan av omslaget, tydligen enligt en omröstning gjord 2012, av den brittiska filmtidskriften Sight & Sound. Samma tidskrift arrangerar vart tionde år en omröstning gällande vilken som är den bästa filmen någonsin. Första gången, 1952, vann Cykeltjuven. De fem efterföljande omröstningarna (1962-2002) vann Citizen Kane. Nu senast, 2012, petades Orson bort och upp på tronen steg ingen mindre än - hör och häpna - Affe, med Studie I Brott. Jag håller ju inte med i något av fallen, särskilt inte i det senaste. Och i fallet med kvällens rulle, Ingen Fara På Taket, har jag sällan önskat så intensivt att det bara ska vara över snart. Det skulle i så fall vara när jag låg halvt medvetslös av sjösjuka på en gunggungande båt utanför Ko Phi Phi i Thailand och väntade på att gruppen skulle bli klar med sitt andra dyk så vi kunde åka in till fasta landet. I likhet med båtliggandet ändrar jag inte ansiktsuttryck särskilt mycket när jag ser denna film. Jakten på det försvunna benet, en tam leopard, vem vill bli miljonär och "gay" som utropas för kanske första gången på film, och då inte innebär glad, uppsluppen. Replikerna skriks ut, irriterande högt tonläge. Det ska bli kärlek mellan Cary Grant och Katharine Hepburn, och det blir det också. Och hela manligheten rämnar på slutet, när brontosaurien faller som ett korthus nedanför de lyckliga tu som fått varandra. "Roligare kan det knappast bli" tycker Aftonbladet på framsidan. Jo, det kan det. Det kan faktiskt det.
Jimmys betyg: 2-
Kommentar: Howard Hawks har 11 filmer med i boken. Den första såg vi i Italien 2010, Utpressning. Lågt betyg. Den andra såg vi 2012, Rio Bravo, ganska högt betyg. Den tredje 2014, Ingen Fara På Taket. Lågt. Ojämn rackare den där Hawks. Ser vi en Hawksfilm vartannat år så hänger han med under hela projektet. Vill vi det? Eller är det en regissör man vill bli av med så fort som möjligt? Efter den här filmen så tror jag mer på det sistnämnda. Jag litar inte på honom. Lika lite som jag litar på kritikerna som säger att Ingen Fara På Taket är världens bästa komedi. Det är den inte. Inte alls.
No comments:
Post a Comment