Filmen sågs på Youtube av Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund och Robert i kamera San Cristoforo på Villa val Lemme, Italien.
Roberts betyg: 4-Kommentar: Oväntat bra. Antar att Affe Hitchcock sett The Wolf Man´s öppning innan han gjorde Fönstret åt gården; med ett teleskop panorerar Larry gator och lägenheter och fastnar till slut vid ett fönster ovanpå antikaffären där en kvinna smyckar sig. Larry spelas av Lon Chaney Jr, son till mannen med de tusen ansiktena. Efter lite transport med plantering av vargkäpp, sägendikt och pentagram hos spåmannen eskalerar det ganska hastigt till kvinnoskrik, vargyl, orolig häst och varulvsjakt i dimmiga skogen. Larry slår ihjäl varulven med silverkäppen men blir själv biten. It´s on! Inget onödigt slask där inte. Många väldigt fina och väl genomtänkta bilder - bland annat på skjutbanan med dialog långt bort i bild; känns riktigt fräscht. Men överlag fina bildkompositioner. Riktigt rutten känns dock klippningen i scenen när Larry staplar in i huset. Dörren öppnas två gånger. Larry ramlar i betjäntens famn två gånger. Det är liksom inte ens på gränsen. När kvinnoliket hittas och spåmannen ligger död bredvid med bara fötter börjar jag tänka på filmen Silver Bullet från 1985 - en film baserad på Stephen Kings novellsamling Varulvens år. Sluten i The Wolf Man och Silver Bullet är om inte identiska så tvåäggstvillingska. Fem ljus i staken - pentagram.
2010 kom en remake med monsterfilmsfantasten Benicio Del Torro som Lawrence Talbot och Anthony Hopkins som hans far. Den vill jag verkligen se.
Jimmys betyg: 3+
Kommentar: Man märker snabbt vilka den här tidens stora stjärnor var. Lon Chaney och Bela Lugosi återkommer frekvent i filmer med groteska, övernaturliga eller rena skräckinslag. I Varulven är det dock Lon Chaney Jr, son till den berömde skådespelaren, som iklär sig jakhårsdräkt och ger sig ut på jakt när månen lyser full. Junior går i farsans fotspår och fortsatte med varulveriet i hela fyra filmer till efter den här succén. Bela spelar Bela, en zigenarson som varit varulv under årtionden men som blir ihjälslagen av Lon som spelar Larry. Bela biter Larry innan han dör och vips, förbannelsen fortsätter sitt arvetåg. Okej, jag fattar poängen med den mytiske vargmannen som har fascinerat mängder med människor under århundraden... eller vad vet jag. Självklart ska det göras film om denne håriga man full av undertryckt sexuell energi. Och det ska göras många filmer. Många filmer ska det göras. Men vad är det då som gör att just Varulven sticker ut? Inte vet jag men jag antar att den var en av de första som gav denne gestalt - hälften man, hälften varg - dess populärkulturella och sceniska förkroppsligande. Filmen är okej, riktigt intressanta bildlösningar och en del schyssta skuggor. Skådespeleriet är vad man förväntar sig. Men jag går hellre igång på mer moderna varulvsfilmer som exempelvis nämnda Silver Bullet från 1985 (som tyvärr inte är med i boken).
1 comment:
trots att varulven är mitt favoritmonster sedan barndomen så kunde jag aldrig förlika mig med att han här såg såpass löjlig ut, störde mig på ansiktsuttryck, kroppshållning, klädsel etc
annars är ju pentagrammet, dimman, zigenarna, käppen och vargbaneversen fina detaljer
Post a Comment