Nr 81: Vem Är Rädd För Virginia Woolf?

Originaltitel: Who's Afraid Of Virginia Woolf? (1966)  IMDb Wikipedia
Filmen sågs på SVT av Jimmy i Östersund och Robert på Masthuggsliden 14 i Göteborg.

Roberts betyg: 4

Kommentar:

-->Mike Nichols, en berlinfödd tyskryss som åtta år gammal andravärldskrigsflydde till USA 1939. Efter några års teaterregisserande filmregidebuterade han med Virginia Woolf och följde året efter upp med Mandomsprovet. Ingen dålig start.
-->Det är ingen dålig start på Woolf heller. Ett till synes bekvämt par, Martha och George, (Elisabeth Taylor och Richard Burton, som vid inspelningen var gifta) promenerar hem i natten efter en fest, men så fort de kommer innanför dörren till sin akademikervilla börjar gnabbet. Sängfösare på sängfösare hälls upp och under natten eskalerar gnabbet till käbbel, till bråk, till strid, till krig. De inbjudna gästerna Nick och Honey dras med i karusellen av pikar, lögner, sanningar, lekar och sprit. Vad som är vad har jag svårt att avgöra. Alla beskrivningar av filmen som jag läst tar alla upp det faktum att det bråkas och ljugs och berättas obekväma sanningar, men vad är vad i snåret? Som jag förstår det finns det en barnlöshet hos båda paren som är navet i hela filmen. Det laboreras med skengraviditet, föräldramord och otrohet. Båda begreppen allegori (förskönande omskrivning) och eufemism (utbyte av egentligt budskap mot metafor) används av skådespelarna. Mot slutet säger Martha att lekarna blir en hjälp ”när overkligheten blir för tung att bära”. Efter det påbörjas den sista leken som innebär att George berättar hur hans och Marthas gemensamme son dog i en bilolycka. Är det slut på försöken nu? Slut på kriget? Sluter de fred, eller kommer de upplösas, förintas var för sig?
-->Överlag är det ett hisnande skådespeleri från både Burton och Taylor – ofta känns det som att det handlar om en film i deras eget vardagsrum. Tempot hålls uppe av att någon eller några hela tiden lämnar rummet för att komma tillbaka och bytas ut. Det är bara under korta stunder som de alla fyra är i samma rum. Jag tycker det hade varit ännu mer intressant om filmen uteslutande hade utspelats i huset och trädgården. Trippen till värdshuset känns kanske inte onödig, men den lättar det klaustrofobiska trycket från husets väggar, och jag tror att det lika gärna kunde lösts genom att flytta runt till andra rum i huset.
Men som sagt, poletten har inte riktigt trilla ner hos mig. Ännu.

Jimmys betyg: 4

Kommentar: Filmatiseringen av Edward Albees succepjäs gjordes av Mike Nichols som gjorde Mandomsprovet året efter. Who's afraid of Virginia Woolf är dock mycket mörkare, allvarligare, svartvitare... Hela filmen utspelar sig på en efterfest hemma hos det äldre, bittra och stormiga paret George (Richard Burton) och Martha (Elizabeth Taylor). Med på tillställningen är även ett yngre par. Det är en intim och nästan brutal skildring av George och Marthas verbala och psykologiska maktkamp och halva filmen känns som gjord i en enda tagning. Även om det inte är så så är det fantastiskt skickligt agerat av Burton och Taylor. Hela filmen är en orgie i förnedringar, förödmjukelser och rappa repliker. Det är knivskarpt och sylvasst. Filmen kräver dock att man är skärpt och mottaglig vilket är svårt mellan 0.00 och 2.05 en lördag natt. Det gör tyvärr att bedömningen möjligen inte är helt rättvis.