Filmen sågs på DVD på tåget mellan Stockholm och Östersund.
Kommentar: Nicolas Roeg gör det igen; krossklippning, intensiva outbackbilder och oförklarliga händelser skapar en mystik och känsla av extrem utsatthet som går helt i hand med hans tidigare filmer Performance, Mannen Utan Ansikte och Rösten Från Andra Sidan. Hela tiden känslan att han skjuter från höften, att det inte behöver finnas en förnuftig anledning eller ett tydligt syfte med varenda scen eller bild, annat än att skapa en stämning. Kontrasterna mellan stad och vildmark är både tydliga och flytande. Riterna finns överallt. Kommunikation - det viktigaste är att hitta vatten, sen att hitta tillbaka till dit vi kom ifrån, även om det visar sig att vi inte vill dit. Slutscenen med dottern i en framtid i en tråkig tillvaro med kontorsman och civiliserat hem; hennes tankar går tillbaka till det enkla, leken i vattnet med lillebrodern och aboriginern.
Jimmys betyg: 4+
Kommentar: Kanske var det av viss risk för förväxling med klassikern Mandomsprovet som den svenska distributören inte bara körde den svenska titeln Mannaprovet rakt av utan valde att behålla den engelska titeln innan. Jag vet inte. Spekulationer. Mannaprovet är i alla fall en helt annan film i både innehåll och form. Till skillnad från Nicholas Roeg tidigare film Performance så är Mannaprovet en mycket mer avskalad och återhållsam historia. De två barnen blir lämnade i den australiska öknen när deras far sätter eld på bilen och skjuter sig själv. Lämnade åt sitt öde påbörjar de sin vandring tillbaka till civilisationen. Hjälp tänker jag då. Child alert! Men min oro för för överdrivet och jobbigt barnskådespeleri kommer snabbt på skam. Det här funkar och det funkar riktigt bra. Sonen spelas förresten av regissörens egen son Luc. Naturligtvis springer de på en ung aborigin som är ute på sin Walkabout och relationen dem emellan skildras på ett fint sätt. Det hade varit lätt att falla i konventionens fälla och göra en spännande vildmarkshistoria med faror, äventyr och kanske lite romantik. Istället får vi ett till synes gåtfullt drama där barnens vistelse i vildmarken kryddas med ett antal scener helt frånkopplade från historien som endast finns till för att kontrastera vildmarken med civilisationen. Det är snygga och intressanta scener även om de först tycks lösryckta och svävande. Mannaprovet var en riktigt fin överraskning och en skön filmupplevelse på tåg. Dock hade den kanske krävt lite större skärm för att komma helt till sin rätt.
1 comment:
»Mannaprovet« – vilket underligt hittepå-ord!
Post a Comment