Filmen sågs på internet av Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund och av Robert i rum 14 på Bay Adventurer Hostel i Paihia, Nya Zeeland.
Roberts betyg: 2+
Kommentar: "Girl Friday" är tydligen ett uttryck som betyder något i stil med "lojal kvinnlig medhjälpare" - och "man Friday" är den manliga motsvarigheten. Termen har sitt ursprung i historien om Robinson Crusoe, som ju träffar och blir vän med Fredag.
Sålunda är Hildy (Rosalind Russell) Walters (Cary Grant) girl Friday, och hon är även hans exfru. De återförenas på en tidningsredaktion i egenskap av att Hildy är en reporter med planer på att bli hemmfru och mamma i Albany, och Walter är redaktör. När Walter får reda på att Hildy ska gifta sig med försäkringstjänstemannen Bruce (Ralph Bellamy) blir han svartsjuk och påbörjar konstruerandet av en hinderbana som ska förhindra Hildy och Bruce att slå sina påsar ihop. Det stora lockbetet är att erbjuda Hildy att skriva om en stundande avrättning av en eventuellt oskyldig mördare. Hildy nappar, Walter vevar in, och Bruce får sakta men säkert se sin blivande fru håvas in av en annan man.
Det är helt uppenbart att det är den extremt kvicka dialogen som ska vara denna komedis signum. Och så är det förvisso, men särskilt roligt är det inte, tvärtom oerhört gapigt, skrikigt och forcerat. Jag får huvudvärk med jämna mellanrum av den rappa ordväxlingen mellan Walter och Hildy, för att inte nämna de otal telefonsamtal som förs mellan diverse personer, där det är helt omöjligt att inbilla sig att det faktiskt går att säga saker i det tempo som visas. Men det är kul att se så många gamla telefoner med separerad mikrofon och hörlur. Ja, det är nästan det roligaste med hela filmen.
Jimmys betyg: 1
Kommentar: Det var länge sedan jag såg ett riktigt bottennapp. Det känns faktiskt ganska skönt att faktiskt få se en film som saknar i stort sett allt som en bra film ska ha. Boken säger att "den här eleganta filmen är oöverträffad för sin komiska tajmning och kvicka slagfärdighet". För det första så finns det överhuvudtaget inget elegant i denna film. Det är skrikit, gapigt, fånigt, larvigt och tröttsamt. För det andra så finns det mängder av filmer som överträffar denna i både komik och slagfärdighet. Många av de riktigt dåliga och löjliga komedierna som det här projektet bjuder på överträffar det här lågvattensmärket. Att rekvisitaförrådet har gått bananas på telefoner är i och för sig lite kul men hur de används är allt annat än roligt. Filmen, som bygger på en klassisk tidningspjäs The Front Page, har filmatiserats både före och efter denna version. Det som gör just den här versionen speciell är att regissören Howard Hawks har gjort stjärnreportern Hildy Johnson (Rosalind Russell) till en kvinna. Spännande och intressant ur ett genusperspektiv men till skillnad från exempelvis Adams Revben så saknar Det ligger I Blodet både medvetenhet och finess vilket gör att det bara blir plumpt.
No comments:
Post a Comment