Filmen sågs på internet av Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund och Robert på Vasaplatsen 7A i Göteborg.
Roberts betyg: 2Kommentar: Jag orkar inte ge mig särskilt långt in i den uråldriga analysen av vad en dokumentärfilm är och inte är. Tydligt är dock att Nanook of the north lider svårt av uppenbara tillrättalägganden; bilder inifrån en igloo som är mångdubbelt större än den ser ut att vara från utsidan. Alldeles utmärkt ljus där inne också. I vad som ska verka vara en storm och livshotande tidsnöd har man i alla fall hunnit sätta upp en kamera och filma hur allt går till för att rädda sig undan döden. I sälfångarsekvensen är det lätt att hålla sig för skratt när det åks kana fram och tillbaka på isen med sprattlingar som kunde varit hämtade från WWF.
Men om man då skulle bortse från dokumentärproblematiken - vad är Nanook då? En ganska tråkig film. En smula seg, en aning upprepande och åtminstone hälften för lång.
Jimmys betyg: 3-
Kommentar: Historien om Nanook börjar egentligen flera år tidigare. Robert J. Flaherty arbetade som mineralprospekterade i norra Kanada och hade under flera av sina resor med sig en filmkamera och dokumenterade timtals av material om de arktiska miljöerna. Dessvärre lyckades han sätta eld på alla sina negativ - 9000 meter film - med hjälp av cigarettaska. Flera år senare återvände Flaherty till de arktiska trakterna i norra Kanada för att filma igen. Resultatet blev en arrangerad dokumentär om den inuitiska jägaren Nanook och hans familj. För visst är den arrangerad, ingen har så vitt jag vet hävdat motsatsen. Flaherty har tillbringat en hel del tid med Nanook och hans familj och, med sina tidigare expeditioner i minnet, vetat precis vad han ville fånga på bild. Resultatet blev 80 minuters säljakt, fiske och igloobyggande. Ett exotiskt inslag i vår västerländska mellankrigstid. Föga intressant om man frågar mig. Kort efter inspelningen omkom Nanook och hela hans familj i en snöstorm vilket gav enorm draghjälp åt filmen tragiskt nog.
3 comments:
vad jag letade efter, tack
Robert: It was a common trick among Arctic film crews to build a half igloo, like a doll house, and then film it from the outside. That gave both room and light but was of course totally fake.
Jimmy: I guess that should teach Flaherty not to smoke...
Nanook and his family did not die. That was a media stunt and it worked beautifully.
Aha. Fuskbygge!
Post a Comment