Filmen sågs på TriArt av Jimmy på Thoméegränd 24 B i Östersund och av Robert på Ånäsvägen 42 i Göteborg.
Roberts betyg: 4-
Kommentar: Om olagliga och omoraliska aborter i Frankrike under andra världskriget. Senapsbad och nån form av livmoderlig tvålsköljning. Marie (Isabelle Huppert) är fattig och helt ointresserad av sin hemvändande och krigsskadade make. Effektiv scen när han läser upp ett brev som en annan soldat fått från sin fru. Vad fick han själv? Ingenting. Tystnad. Filmen igenom är han väldigt skicklig på att se besviken ut. Marie börjar sin abortverksamhet i liten skala, men utökar eftersom. Lukrativt. Efter flytt till större lägenhet kan hon dessutom erbjuda rum för prostitution. Gungor och karuseller. Det ena föder det andra. Ibland går det bra, ibland blir det katastrof. Sexbarnsmamman som dör, hennes make tar sitt liv. Marie fixar sig en älskare. Maken/pappan fyller lilla sonen med vin för att få honom att berätta vad det är som försiggår. Maken hittar Marie i sängen, sovande tillsammans med älskaren. Maken anger Marie. Skvallrar till staten. En kort sekund tänkte jag att han aborterar sin oönskade fru, att han vill skära, skölja bort det som dränerar honom, det som inte vill ha honom.
Tvättställsrealism och blekintensiva färger. Ganska i början en planterad gås som får huvudet avhugget av blindbockad ung man. Marie hamnar i kvinnofängelse och placeras till slut under galgen, dömd av statsdomstolen.
Huppert såg vi ganska nyligen i Pianisten. Hon har verkligen en extraordinär utstrålning, en närvaro som liksom tränger undan de övriga.
"Ha medlidande med de dömdas barn."
Huppert såg vi ganska nyligen i Pianisten. Hon har verkligen en extraordinär utstrålning, en närvaro som liksom tränger undan de övriga.
"Ha medlidande med de dömdas barn."
Jimmys betyg: 4
Kommentar: Frankrike är ockuperat av Tyskland. Det är 40-tal och soldatfrun och mamman Marie börjar utföra illegala aborter som extraknäck. Något hon tycks vara väldigt bra på. Dessutom hyr hon ut delar av sin lägenhet till prostituerade kvinnor för att ha sex i så hon är minst sagt företagsam av sig. Maken, nyss hemkommen efter att ha varit krigsfånge, är besviken över att inte ha fått kärleksbrev under sin tid i fängelset. Marie är kall och avvisande. Hon har definitivt andra saker att tänka på än att ligga med sin make. Till slut börjar Marie själv prostituera sig, kanske av girighet, kanske för att skapa spänning i det torftiga äktenskapet. Hon bjuder till och med bort sin make till hemhjälpen. Frustrationen hos maken växer och till slut anger han sin fru som omedelbart arresteras och slutligen döms till döden. Slutscenen ger mig starka vibbar till En Kvinnas Martyrium. Närbilden. Ansiktet. Håret. Isabelle Huppert briljerar med sin utstrålning och närvaro. Men jag gillar också stramheten och det osentimentala. "Filmen tillägnas alla dem som spelar med".
No comments:
Post a Comment