Sunday, September 18, 2016

Nr 627: Marnie

Originaltitel: Marnie (1964) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på DVD hos Jimmy och Frida på Rådhusgatan 64 B i Östersund.

Roberts betyg: 4-

Kommentar: Tippi Hedren är den förskingrande sekreteraren Marnie, som har enorma svårigheter med färgen röd varhelst den dyker upp; i blommor, som bläckfläck, halsduk eller i pekannötter. Marnie är dessutom livrädd för åska och för att bli berörd av män, samt har en minst sagt besvärlig relation till sin mamma. Allt detta får sin förklaring i slutet av filmen. På vägen dit får vi följa hur Sean Connery i rollen som företagaren och änkemannen Mark Rutland intresserar sig för, anställer, gifter sig med och våldtar Marnie - på smekmånadskryssingen. Rutlands agerande tidigt i filmen, när han beslutar sig för att kontraktera Marnie trots att hon inte är den bäst kvalificerade för jobbet ifrågasätts av en kollega som får svaret: ”det är inte meningen att du ska förstå”. Detta känns som en nyckelreplik i filmen, då Rutlands intresse för Marnie verkar bygga uteslutande på en slags vilja att förstå hennes tjuviga beteende och på sikt kanske ”bota” henne. Typ som att Mark är Freud och Marnie hans patient.
Genom att psykiater Rutland och patient Marnie befinner sig tillsammans i beteendet och slutligen konfronterar de bakomliggande orsakerna till hennes plågor kan hon äntligen bryta ihop och därigenom bli fri sitt lidande. Gå vidare som det heter.
Helt klart en spännande rulle med minst sagt psykologiska ingredienser. Bland det bästa är nog helbildsscenen när Marnie ska stjäla pengar ur kassaskåpet samtidigt som städerskan moppar sig närmare och närmare.
Utmärkta Tippi Hedren såg vi i Fåglarna för länge sedan, och hon och Affe verkar ha kommit på riktigt ond fot med varandra  under inspelningarna av Marnie, i alla fall delvis beroende på att Tippi nobbade ett förslag från Affe att de skulle inleda en relation. Så ond blev foten att de inte pratade med varandra på slutet, och aldrig mer jobbade ihop. Affe till och med behöll Tippi under sina ekonomiska vingar för att hindra henne att bli anlitad av någon annan. Han verkar ha varit riktigt sjuk i huvudet, Affe.

Jimmys betyg: 4-

Kommentar: Jag har svårt att förstå den här rullen men det är väl som Rutland (Sean Connery) säger, citerad av Singleton ovan ,”det är inte meningen att du ska förstå”. Den lätt rubbade bedragerskan och kleptomanen Marnie, skickligt och trovärdigt spelad av Hitchcocks guldfågel Tippi Hedren, är i centrum av detta psykologiska drama. Affärsmannen Rutland tar sig an henne i hopp om att hjälpa och bota från vad det nu är som plågar henne. Han tvingar till sig ett äktenskap och förutom rollen som despotisk make med sadistiska drag så iklär han sig snabbt psykologkostymen och börjar kvasianalysera Marnie. Jag har svårt att känna sympatier för någon av karaktärerna. Deras beteende förbryllar mig. Men det blir en bra historia, spännande och överraskande. Marnies flyktbeteende och rädsla för män och Rutlands maniska besatthet av henne är en intressant match. Dessvärre smyger sig en del tafatta misstag sig in i produktionen. Exempelvis kamerans hysteriska in-och-ut-zoomningar när Marnie ska stjäla ur Rutlands kassaskåp. Bättre än så kan du Affe. Allt som allt är det en film som lämnar avtryck och tankar, framför allt om det mänskliga beteendet. Varför Marnie är som hon är får vi en relativt enkel förklaring till i slutet av filmen men Rutlands tvivelaktiga beteende lämnas helt utan svar.

Sunday, September 11, 2016

Nr 626: Winchester ´73

Originaltitel: Winchester ´73 (1950) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på SVT hos Jimmy och Frida på Rådhusgatan 64 B i Östersund.

Roberts betyg: 3+

Kommentar: Jag funderar på om geväret Winchester ´73 i denna filmen är en så kallad ”MacGuffin”, det vill säga ett mål eller objekt kring vilken historien kretsar, men som inte har någon egentlig eller djupare betydelse. Hitchcock brukade tydligen prata om och använda sig en del av en MacGuffin, exempelvis mikrofilmen i I Sista Minuten. Andra exempel är statyetten i Riddarfalken Från Malta och ordet ”Rosebud” i Citizen Kane. Vad finns det fler för exempel?
Det är riktigt roligt att gevärduellen på slutet innehåller bommar i halvmetersklassen med tanke på att kombattanterna i början av filmen tvingas skyttetävlingsskiljas åt genom att James Stewart lirkar en kula genom en i luften uppkastad metallring i frimärksstorlek.
Dessutom en - som jag tolkar det - homage till Wild Bill Hickock och ”död mans hand”; tvåpar i svarta ess och åttor. I pokerpartiet nånstans mitt i filmen får ena parten kåk med ess och åttor och säger något om att det var nära död mans hand, men blir brutalt överkörd av fyrtal i treor. Filmen Winchester ´73 utspelar sig dock runt nationaldagen 4 juli 1876, och Wild Bill blev skjuten till döds på grund av sin pokerhand först den 2 augusti 1876, det vill säga en knapp månad senare. Jag har svårt att tro att det är ett misstag från filmskaparna, hellre lägger jag pengarna på att det är en liten blinkning.

Jimmys betyg: 3+

Kommentar: Första filmen i nya lyan. Det är stort. I dubbel bemärkelse. Filmen däremot är kanske inte lika stor som lägenheten och situationen som sådan. Men en helt okej invigningsrulle. Huvudrollen är ett gevär, ett Winchester repeter årsmodell 1873. Alla revolvermäns, kofösares och indiankrigares våta dröm. Tillsammans med cowboyen Lin McAdam (James Stewart) och antagonisten Dutch Henry Brown (Stephen McNally) så blir geväret ofrivilligt inblandat i ett triangeldrama som drar in en rad färgstarka karaktärer i handlingen. Det är vilda västern så det visslar om det och både frontstage och backstage finns legender som Wyatt Earp, General Custer, Buffalo Bill, Crazy Horse och Young Bull (kan det måhända vara Sitting Bull som åsyftas?). Tempot är högt och historien spännande. Dessvärre så är dialogen stolpig och lite krystad och slutscenen lämnar tyvärr en del att önska. Ändå, en välsmakad västern till söndagskaffet.