Nr 344: Fahrenheit 9/11

Originaltitel: Fahrenheit 9/11 (2004)
Filmen sågs på Regementsgatan 36 A i Östersund.

Roberts betyg:

Kommentar:

Jimmys betyg:

Kommentar:

Nr 343: Triumfens Ögonblick

Originaltitel: Chariots Of Fire (1981)
Filmen sågs på Regementsgatan 36 A i Östersund.

Roberts betyg:

Kommentar:

Jimmys betyg:

Kommentar:

Nr 342: Den Fjärde Mannen

Originaltitel: De Vierde Man (1983)
Filmen sågs på Headweb på Regementsgatan 36 A i Östersund.

Roberts betyg:

Kommentar:

Jimmys betyg:

Kommentar:

Nr 341: Diligensen

Originaltitel: Stagecoach (1939)
Filmen sågs på DVD på Regementsgatan 36 A i Östersund.

Roberts betyg: 3-

Kommentar: Två tidiga giganter - John Ford som regisserade en annan 1001-film, Vredens druvor, och John Wayne som vi nyss såg i Rio Bravo. En fullpackad diligens genom indianland. Riding shotgun och några riktigt fina actionscener med omkullrasande hästar och biljaktskamera. John Wayne gör en fantastisk störtdykning med påföljande gevärsalva.

Jimmys betyg: 3+

Kommentar: John Fords Diligensen har ett stort karaktärsfokus och trots att den "bara" är dryga 90 minuter så lyckas man porträttera samtliga nio huvudkaraktärer på ett mycket skickligt sätt. Här finns saloonflickan och fyllot som blir utkörda ur staden, den timide whiskyhandlaren, den gentlemannamässiga pokerspelaren, bankiren som stulit gruvbolagets lön, den havande hustrun till en officer, den bufflige kusken och sheriffen. Alla dessa trängs i en Diligens från Tonto, Arizona till Lordsburg, New Mexiko. Snart får de även sällskap av den efterlyste Ringo Kid (John Wayne) som är på väg till Lordsburg för att hämnas sin far och bror. Under färden hinns det både med att födas barn, utvecklas en kärlekshistoria, byggs en flytkonstruktion för att ta Diligensen över en flod, ett apacheöverfall och en slutduell. Det är duktigt gjort på den korta tiden. Överfallet på stäppen är oerhört imponerande, i övrigt är det en okej stund underhållning. Jag tror däremot att Lucky Lukes Diligensen är strået vassare.

Nr 340: Lejonkungen 3D

Originaltitel: The Lion King (1994)
Filmen sågs i Salong 1 på Biostaden i Östersund.

Roberts betyg: 2+

Kommentar: En hyperhyllning till monarkin och Jehovasbroschyrsdoftande allakanlevatillsammans. Alla har en plats, förutom de som är dumma, för de måste ge sig av och aldrig mer komma tillbaka. Inte direkt nån reklam för vård i fängelse. Och detta matas våra barn med och applåderas av föräldrarna. Odemokratisk regeringsform och utstötning utan tro på individuell bättring. Jaha, så ser vi också hur det går för dagens ungdom. Rätt ner i diket. Hakuna matata, inga bekymmer, vänd ryggen till problemen bara så försvinner de i lättjans kvicksand.
Dessutom är ju 3D bara en djävla bluff - och ont i näsan får man av glasögonen.

Jimmys betyg: 3+

Kommentar: En remastrad och tredimensionell version av Disneyklassikern känns kanske som fusk men då filmen är densamma så är det motiverat. Trots effekthöjningen med 3D så håller den tyvärr inte samma klass som när jag först såg den. Lejonkungen uppfyller annars hela standardmallen 1A när det gäller film - uppbrottet, återföreningen, snyftandet, skrattandet, det onda, det goda och så den heteronormativa kärlekshistorien på slutet. Timon och Pumbaa lyfter filmen och Elton Johns hits är odödliga.

Nr 339: Avlyssningen

Originaltitel: The Conversation (1974)
Filmen sågs på Regementsgatan 36 A i Östersund.

Roberts betyg:

Kommentar:

Jimmys betyg: 3+

Kommentar: Coppolas film hade premiär samtidigt som Watergateskandalen rullades upp och gjorde allmänheten mer medveten om avlyssning som maktmissbruk. Filmen är dock en voyeuristisk och lågmäld thriller om Harry Caul (Gene Hackman), en ensam, blyg och paranoid övervakningsexpert som i ett försök att göra en god gärning dras in i en tragedi där han inte längre kan lita på sina ögon och öron. Tyvärr tappar Avlyssningen alldeles för mycket fart i början och det blir en alldeles för lång uppförsbacke att ta igen. Själva avlyssningen är dock effektfull och bandet som spelas upp gång på gång under filmen är definitivt en stämningshöjare. Andra halvan av filmen bjuder på både spänning och överraskningsmoment och slutet är definitivt uppe och nosar i den högre betygsskalan. Tyvärr känns filmen lite för omständlig för att jag ska kunna ge den ett högre betyg.

Nr 338: Rio Bravo

Originaltitel: Rio Bravo (1959)
Filmen sågs på Headweb på Regementsgatan 36 A I Östersund.
 

Roberts betyg:

Kommentar:

Jimmys betyg: 4-

Kommentar: Hey in the jail! Sheriffen i Rio Bravo, Texas (John Wayne) står inför den omöjliga uppgiften att utkämpa en sista strid mot banditerna som belägrar staden och vill ha ut sin polare från häktet. Till sin hjälp har han stans fyllo (Dean Martin), den skönsjungande cowboyen (Ricky Nelson) och den glappkäftande gamlingen (Walter Brennan). Det blir en underhållande, klassisk västern som till handlingen är kraftigt beskuren, nästan som en teaterföreställning med ett fåtal miljöer; häktet, gatan, hotellet och saloonen. Jag gillar det. Jag trivs med det avskalade och koncentrerade. Tyvärr finns det alltför många scener som bara fungerar som utfyllnad, några pluttlustiga scener som är mest provocerande. Men på det stora hela har filmen bra tempo, stort underhållningsvärde och en klassisk matinéfeeling. Drygt två tredjedelar in i filmen kommer det som publiken har väntat på - Nelson och Martin sjunger duett. En scen helt utan mening men som ändå är ett måste. Waynes kärlek, den strandade resenären på hotellet (Angie Dickinson) ges stort handlingsutrymme i en annars väldigt manlig film. Hey in the jail, I'm coming in!