Monday, February 15, 2016

Nr 620: Shanghaiexpressen

Originaltitel: Shanghai Express (1932) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på Dailymotion av Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund och av Robert på Randys Apartment Plus på Cozumel, Mexiko.


Roberts betyg: 3

Kommentar: Tut tut. Vart är vi på väg? Jo, från Peking till Shanghai. Josef von Sternberg och Marlene Dietrich igen minsann, som i Blå Ängeln. Nja. Jag är lite halvt skeptisk. Shanghaiexpressen är i en timme en fullmatad och nästan korvstoppad påspåretthriller, för att de sista 20 minuterna rinna ut och iväg till nån slags sentimentalsåpa. Dietrich är nice med skinn på näsan och nyp i nävarna. Ytterligare ett par, tre huvudkaraktärer fungerar bra. Sen finns det ett smärre kartotek av roller som liksom ska in och trängas med varandra i de där varma och rökiga kupéerna. Jag gillar den notoriske vadslagaren, men det svämmar lite över av finurliga figurer som munhuggs och har egna små agendor vid sidan av. Huvudspåret är ju spännande; hur ska det gå med Doc i detta telegraferade krigspolitiska spel om makt och lösen? Och kommer de få varandra på slutet? Blir det en försoning?
Det som räddar filmen från minusstrecket är Lee Garmes klärobskyra foto; skuggspel och ljuslek i stram förening. 
Vem där? Jo, rebelledaren Chang spelas av Warner Oland, född Johan Verner Öhlund i Nyby, Västerbottens län. Vid 13 års ålder emigrerade han till USA och blev skådis, bland annat känd för att ha spelat en kinesisk detektiv på Honolulu i en serie på 16 filmer. Namnet på detektiven? Charlie Chan så klart. Dessutom är han den närmast oresonlige judiske farsan i Jazzsångaren. Sicken kameleont. Den hade man inte tagit på 10 poäng.

Jimmys betyg: 4-

Kommentar: Regissören von Sternberg och fotografen Lee Garmes tycks älska Marlene Dietrich på ett nästan fetischistiskt sätt. Emellanåt är filmen en studie i Dietrichs porträtt som nästan blir lite komiskt då hennes ansikte visas upp i en oändlig variation. Men det är ändå okej på nåt sätt. Och snyggt. Hennes karaktär, den gåtfulle kurtisanen Shanghai Lily, är filmens centrala gestalt och allt kretsar kring henne. Men man lyckas ändå tränga in en rad andra färgstarka karaktärer på tåget mellan Peking och Shanghai. Det är en fin balans mellan filmens spännande intrig där det kinesiska inbördeskriget utgör fond och den sentimentala kärlekshistorien mellan Shanghai Lily och hennes ex captain Doc (Clive Brook). Det mesta av filmen utspelar sig på tåget vilket begränsar handlingen i tid och rum. Jag gillar det. Koncentrerat och nerkokat. Öppningsscenen med det gigantiska loket som glider genom en trång marknadsgata i ett fiktivt Peking är en underbart exempel på god filmkonst.

No comments: