Sunday, November 15, 2009

Nr 158: Seven

Originaltitel: Seven (1995) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på internet av Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund och Robert på Utlandagatan 2 i Göteborg.

Roberts betyg: 4+

Kommentar: Andra filmen i rad och åtminstone fjärde filmen totalt med talet sju i titeln. Redan i öppningsscenen läggs ribban; schackspelet i förgrunden vittnar om att nu djävlar blir det psykologisk krigföring på masternivå. Minst sagt eftertänksamme och knivkastande Morgan Freeman har sju dagar kvar till pension. Tillsammans med den mer impulsive Brad Pitt ställs han inför en sista prövning - en seriemördare som utgår från de sju dödssynderna när han väljer offer.
Frosseri
- Enorm man blir matad till döds.
Girighet - Advokat som tjänar pengar på att försvara brottslingar
Lättja - Knarklangare spänns fast i sängen i ett år
Lust - En man tvingas använda en strap on med stor kniv på en prostituerad
Högmod - Fotomodell får ansiktet vanställt och ges chansen att ringa efter hjälp men avstår.
Så långt allt väl och spänningen stiger. Substories fine blended. Graviditet, abort. Genom hela filmen ett dovt, regnigt foto med finemangspel av främst Freeman (jag har faktiskt börjat undra om jag tycker att Pitt är nån särskilt bra skådis - snygg som fan, men sen då?). Till sist twisten som jag tycker är fantastisk. Kevin Spacey så perfekt som den samlat galne mördaren som stiger in på stationen och överlämnar sig själv. Hur superb han är i baksätet på bilen ut till sista syndanästet. Den ihopbakade, detaljplanerade fullbordningen. Avund och vrede. Ögonen som sluts just efter nappet och just innan sprinten dras. Come wrath. Schack matt.
Bästa replik: något slags helikopterbefäl efter att lådan levererats "We´ve got a box, call the bomb squad." Eftertexterna gör mig mer illamående än någon scen i filmen.

Jimmys betyg: 4

Kommentar: Uppstickaren Brad Pitt och den snart pensionerade Morgan Freeman är poliserna som tillsammans ska lösa en serie rituella mord i en namnlös stad. Temat känns igen. Det intressanta med Seven är att det är den första film jag såg som har en nästan konstnärlig hållning i sin beskrivning av oerhört brutala och vidriga mord. Den psykologiska aspekten som även finns i filmer som exempelvis När lammen tystnar är långt mer förfinad i Seven och utforskar hela den mänskliga naturen, inte minst genom brottens karaktär som utgår från de sju så kallade dödssynderna. Kevin Spacey dyker upp som gubben i lådan mot slutet och twistar till hela historien på ett fantastiskt fint och överraskande sätt. Det var på något sätt skönt att frullefrossa i amerikanskt underhållningsvåld så här på förmiddagen.

No comments: