Filmen sågs på SVT/TiVo hos Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund.
Kommentar: Ytterligare en film som jag väntat alldeles för länge med att blogga om. Det är så dumt, för det blir liksom ingenting. Det är ju bara fragment, i bästa fall, som finns kvar. Som att pengarna göms i dockan. Och de tatuerade fingrarna; love och hate. Men också en känsla av att det var en ovanligt bra film. Svartvit och spännande, lite otäck. Lite konstig, konstigt bra.
Jimmys betyg: 4-
Kommentar: Robert Mitchum spelar den ondskefulle predikanten Harry Powell som under en kort tid i fängelset lyckas få reda på att hans dödsdömde cellkamrat har gömt ett stort byte. När han kommer ut ur fängelset uppvaktar han naturligtvis änkan och hennes två barn, gifter in sig, dränker kvinnan och försöker manipulera barnen att berätta var bytet är gömt. Barnen rymmer och Powell påbörjar jakten. Trasdockan överraskar, framför allt med det expressionistiska fotot som stundtals är bedövande vackert, men även i sitt berättande som till stor del sker ur barnens perspektiv. Obehagligt och fängslande.
No comments:
Post a Comment