Sunday, September 5, 2010

Nr 226: Spirited Away

Originaltitel: Spirited Away (2001)
Filmen sågs av Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund och Robert i kamera Roberto, Italien.

Roberts betyg: 4+

Kommentar: En bulimifabel, al dente! Jag hittar dofter av Ronja (vildvittra i håret, Haku är Birk), Trollkarlen från Oz (drömvärld med nya varelser, återkomsten till "verkligheten" på slutet), Djurfarmen (människor blir grisar), Bröderna Lejonhjärta (Kamaji räddar Chihiro genom att utge sig för att vara hennes morfar) och Narnia (genom en port ut i en annan tillvaro där en ond häxa styr). Det luktar gott. Jag tycker mycket om hur det känns som att komma vidare i ett tv-spel genom att titta på den här filmen. Välkommen till nästa nivå. Jag gillar den mångarmade Kamaji som slavar under gudabadets pannor. De rullande huvudena som muttrar sig fram. Sumobebisen som hotar med skrik. Det ständigt återkommande tåget som på slutet tar Chihiro till den gamla härliga norrlandsmetropolen Träskbottnen. Jag tycker om detaljerna, de noggranna skuggorna och hur Chihiro och Haku ändrar springstil när de tar sig ner för en trappa. Den hoppande lampan. Hur Chihiro måste tvångsmata Haku för att han ska kunna spy. Fallskärmshoppet på slutet med den fantastiska repliken "du föll ner i mig som barn".

Det som bromsar euforin en smula är väl upplösningen. Jag sitter och väntar på kanske inte ett fyrverkeri, men väl något klurigt och ögonbrynshöjande som grande finale. Istället blir det en liten kuggfråga och sen är det över. Skönt litet hjärnskav att Chihiro byter hårband innan hon kommer tillbaka till sina föräldrar.

Jimmys betyg: 4+

Kommentar: Äntligen kom turen till Miyazaki, den japanska animétraditionens galjonsfigur. Spirited Away liknar ingen annan animerad film jag har sett. Som en slags Alice I Underlandet där till synes enkla miljöer och karaktärer visar sig vara oerhört komplexa är Miyazaki så långt från mainstream man kan komma utan att på något sätt fördumma eller sätta sig över åskådaren. Istället har han en förmåga att dra med tittaren på fantastiska äventyr där figurer och miljöer ändrar form och skepnad, där ondska och godhet ställs på kant och där det ologiska blir logiskt. Det räcker så. En given plats i boken.

No comments: