Wednesday, May 21, 2014

Nr 489: En Skön Historia

Originaltitel: High Society (1956) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på TCM/TiVo hos Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund.

Roberts betyg: 2

Kommentar: Grace Kelly är societetsdamen Tracy Lord som kvällen innan sitt bröllop med George (John Lund) uppvaktas av både en och två andra män, varav den ena - Dexter (Bing Crosby) är hennes före detta man. Den andre mannen spelas av ingen annan än Frank Sinatra. Tracy blir rätt packad och hamnar i omgångar i armarna på alla tre, för att till sist hamna i poolen. Minnesluckorna fylls i dagen efter och exmaken kammar hem jackpot och är till slut den som får stå vid altaret. En ganska oskön historia, som givetvis brister ut i sång både här och där, men som tur är lyser dans- och steppnumren med sin frånvaro. Louis Armstrong spelar sig själv och med sitt band. Jazz. Cole Porter sjungs inte mindre än nio gånger. Jag vill ha den där flickan i en film med Cole Portersånger. Men fursten av Monaco fick henne först, och sen dog hon.

Jimmys betyg: 2+

Kommentar: Detta är Charles Walters musikaliska uppdatering av George Cukors filmatisering av Philip Barrys fars High Society. George Cukors film från 1940 finns också med i boken upptäckte vi. I den här versionen från 1956 ser vi en stjärnspäckad uppställning i form av Grace Kelly, Frank Sinatra, Bing Crosby, John Lund och Louis Armstrong som spelar sig själv. Armstrong inleder hela spektaklet med att sjunga ramhistorien för biopubliken. Han har varit på turné i Sverige och lärt sig skåla vilket är en kul parentes i detta luftiga triangeldrama. Som egentligen är en fyrkantsdrama. Eller vad det nu heter. Kelly ska nämligen gifta sig med Lund, hennes exmake Crosby dyker upp dagen innan bröllopet med Armstrongs orkester i släptåg och journalisten Sinatra ska bevaka hela evenemanget. Alla vill ha Kelly. Kelly blir packad och hamnar i säng med Sinatra. Lund blir förtvivlad och Kelly gifter sig till slut med sin exmake Crosby. Oj, vad jag älskar att namedroppa. Nåväl, jag är i alla fall tacksam över att vi slipper dansnumren i denna stundtals ganska trevliga musikal.

No comments: