Filmen sågs på Headweb på Regementsgatan 36 A i Östersund.
Roberts betyg: 4-Kommentar: Direkt in i Meryl Streeps svalt oroliga ansikte, hur hon nattar och tar ett smygfarväl av sonen Billy (Justin Henry - yngsta nånsin att bli oscarsnominerad). Redan här balansgång på den vassa eggen; patetik vs hjärtskärande. Och den eggen balanseras det på genom hela filmen, alltid med tyngdpunkten på rätt sida. Kanske nån gång att det blir halvsliskigt, eller kanske hel, men totalen är gripande, tårande, trovärdig. Istället för att pappan lämnar är det mamman. Hon måste hitta sig själv, en större mening. Pappan (Dustin Hoffman) och sonen börjar öva, fattiga riddare, skollämning, stress, bråk. Det går bättre och bättre, såklart. Mamman återvänder, förstår sig själv nu efter terapi, vill ha tillbaka sonen på heltid, krig utbryter i domstol. Spegelscen på slutet med sista frukosten. You look terrific.
Jimmys betyg: 3+
Kommentar: Dustin Hoffman och Meryl Streep. Giganternas kamp. Oscars. En återhållsam men rörande film om skilsmässa. Klassisk men modern. Ensamstående pappa. Mamman som lämnar. Som ångrar sig. Trovärdig men sentimental. Sista filmen 2011. Ett helt okej avslut. Gott nytt år!
No comments:
Post a Comment