Originaltitel: Slacker (1991) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på Youtube av Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund och av Robert på kontoret på campingen i Pataua North, Nya Zeeland.
Roberts betyg: 3+
Kommentar: Austin, Texas och vi får följa ett urval mer eller mindre anmärkningsvärda invånare i vad som kan liknas vid ett stafettlopp, där den ena scenen avlöser den andra genom att människors vägar korsas, utan att de nödvändigtvs behöver vara medvetna om det. Vi möter bland annat konspirationsteoretiker, musiker, studenter, en tv-samlare och en hyfsat gammal anarkist, alla med det gemensamt att de har mycket att snacka om, men kanske inte lägger lika mycket energi i verkstan; därav uttrycket slacker. Det är till största delen dialogbaserat, långt mellan klippen och stundtals skruvat underhållande. Det är inte svårt att förstå att detta är en film som inspirerade Kevin Smith att göra Clerks. Jag snappade upp några filmreferenser; i början i taxin pratar Richard Linklater (filmens regisör och manusförfattare) om Trollkarlen Från Oz, i en bokhandel avhandlas turerna kring Kennedymordet, vilket ju osökt för tankarna till både JFK (som hade premiär bara ett halvår efter Slacker) och Report och i en bar längre in i filmen föreslås att gå och se Blow-Up - Förstoringen. På ett vykort dyker även Uncle Fester från Familjen Adams upp.
I likhet med Clerks känns dialogen i Slacker ibland lite krystad och påtvingad; det är tokroligt och inåtskruvat. Men en eloge till fantasirikedomen och förmågan att göra en bra film med låg budget (23.000 dollar). Linklater är mannen bakom (hittills) trilogin Bara En Natt, Bara En Dag och Before Midnight - i vilken just långa tagningar och dialoger är framträdande. Jag ser fram emot fjärde delen, men det är väl en helt annan femma. "Keep on keepin´ on!"
Jimmys betyg: 3-
Kommentar: Ett dygn i Austin, Texas. Richard Linklater tar oss med på en kronologisk och geografisk rundvandring utan sammanhängande intrig. Filmen börjar med att Linklater själv sitter i en taxi och i ett långt samtal med taxichauffören lägger grunden för det som komma skall. "Tänk om varenda tanke man tänker bryter sig loss och blir en egen verklighet", säger han. Med en avslappnad, emellanåt fantastiskt, skruvad dialog och långa tagningar leder Linklater oss runt bland stans mer eller mindre udda utkantsfigurer. Totalt sett får vi möta ett 90-tal personer vilket i sig är rätt anmärkningsvärt. Jag gillar tanken med Slacker, jag gillar formen men tyvärr känns den lite för lång och oengagerad. När filmen slutar känner jag mig lite besviken utan att jag riktigt kan förstå varför. För övrigt såg jag Linklaters 12 år långa projekt Boyhood häromsistens. Ett spektakulärt epos som jag lämnade med allt annat än besvikelse.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment