Originaltitel: Annie Hall (1977) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på internet hos Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund
Roberts betyg: 3+
Kommentar:
-->Min första hela Woody vad jag vet - hans genombrott sägs det och står det lite överallt. Inte så svårt att förstå. Smart, rappt, klurigt, välgjort, intelligent. Stundtals befriande humoristiska relationsanalyser. Här återfinns en av de repliker som med jämna mellanrum återkommer i överkant på olika tidningars kultursidor: ”Det är inget fel på onani, det är sex med någon man älskar”. Jag kan inte påstå att jag antingen hatar eller älskar Woody Allen - jag känner mig lite ljummen inför honom. Hans lite mesiga framtoning och ändå knivskarpa öga för komiska detaljer. Det höga tempot men ändå lite känslan av att ha sprungit för fort. Trots allt en positiv överraskning - inkluderat en layed back Paul Simon - och jag vill se mer.
Jimmys betyg: 3+
Kommentar: Woody Allen och Diane Keaton (och en trettonårig Brooke Shields som klipptes bort helt och hållet i bantningen av det omfångsrika manuset). Kvar är dryga 90 minuter populärpsykologi och ståuppkomedi, New York och Los Angeles, sex och kärlek. Och Paul Simon. Jag kan inte sätta fingret på någonting i denna rappa komedi. Det snackas och snackas men vad sägs egentligen? Jag hade behövt ett andningshål någonstans, en plats att landa på. Istället får jag genomlida (ibland känns det så) en speedad resa i Allens privata (?) (o)mognads process. För visst är den spelade karaktären bara ett narcissistiskt sätt för honom att gestalta sig själv? Eller? Och Diane Keaton då, som spelar Annie Hall... faktum är att hon ursprungligen hette Diane Hall och hennes smeknamn var Annie. Där ser man. Nåja, underhållande och intressant film men hal och svår att ta till sig på allvar.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment