Filmen sågs på DVD hos Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund mellan 1-8 november.
Roberts betyg: 4+
Kommentar: 10 entimmesfilmer, ursprungligen gjord som serie för polsk television. Del 5 och 6 blev långfilmer, och det är också de (tillsammans med första delen) som är de bästa - särskilt den grymt obehagliga femman med dubbelmordet; först en psykopatstrypning i taxin följt av en hängning på studs. Det första av en enskild medborgare, det andra in the name of staten. Båda med rep. Det första olagligt, det andra lagligt, som ett straff för det olagliga. Och så där är det mest hela tiden i Dekalogen, moraliska dilemman. Individers melankoliska vardagskval i den stora rymdens obarmhärtiga snurrande. Kieślowski är som en laboratör med ett lasermikroskop som mikrofokuserar på de största existentiella frågorna och de minsta beståndsdelarna av vad det kan innebära att vara människa i exempelvis ett miljonprojektsområde i Warszawa. Olika årstider, olika färger. I många av avsnitten passerar en stum betraktare (Artur Barciś) hastigt förbi, som för att påminna tittaren om att ”det kunde varit du”. Så känner i alla fall jag. Mycket fönster i Dekalogen också, särskilt i inledningarna. Och mjölk. Väldigt mycket mjölk.
Jimmys betyg: 4+
Kommentar: Den polske regissören Krzystof Kieślowski står bakom den väldigt intressanta Trikolortrilogin med Den Blå Filmen och Den Röda Filmen som är med i boken samt den mindre spännande Veronikas Dubbelliv. Med Dekalogen avslutar han sin medverkan i boken. På grund av sitt enorma omfång blir Dekalogen ett projekt i projektet. Under åtta dagar följer vi regissörens utforskande av de tio budorden. Med budordens Du ska inte-pekpinnar som tematik gör Kieślowski små poetiska vardagsberättelser, moraliska dilemman, med individen i centrum. Varje enskild film håller som regel en hög lägstanivå även om mitt engagemang och intresse varierar mycket mellan filmerna. De starkaste upplevelserna bjuder utan tvekan del 1, del 5 och del 6 på. I den första delen ställs Gud mot vår teknikdominerande tillvaro vilket resulterar i ett tragiskt dödsfall. I den femte delen möter vi en ung dagdrivare som begår ett bestialiskt mord och döms till döden. Denna film innehåller för övrigt ett par av de absolut starkaste dödsscenerna jag har sett. Oerhört plågsamt. I den sjätte delen spanar en ung man på en äldre kvinna i huset mittemot. Förälskelsen och besattheten resulterar i ombytta roller och en kärlekshistoria utan lyckligt slut. Så där är det. Vi får möta mannen som kör runt sin före detta älskarinna på julafton, läkaren som ska ge sin döende patients flickvän ett besked, den unga mamman som rymmer med sitt barn, bröderna som tar hand om sin döde pappas frimärkssamling, den otrogne frun. Små fragment av människors liv och deras val. Som helhet är Dekalogen en stark upplevelse och en påminnelse om vad det innebär att vara människa i en värld som Gud tycks ha övergivit.
No comments:
Post a Comment