Nr 128: Linje Lusta

Originaltitel: A Streetcar Named Desire (1951) IMDb Wikipedia

Filmen sågs på SVT av Jimmy på Genvägen 56A i Östersund och Robert på Skovveien 49 i Oslo.

Roberts betyg: 4

Kommentar: Först och främst en magnifik översättning av titeln. Marlon Brando måste gått på alla mittsekelstillgängliga steroider med den ryggtavlan och det temperamentet. Industrisvettig och palettyvig med cigarett bakom örat och lera i munnen. Lysande. Brando spelar Stanley som är tillsammans med Stella, en karaktär som i sammanhanget bara känns som en statist. Stellas syster Blanche (Vivian Leigh) kommer genom dimman på besök till New Orleans och det börjar röras om i grytan omedelbart. Blanche balanserar sig fram på lögner, fantasier, hopkok och skönskrivningar. Hon ringlar runt i lägenheten som en mjukpsykotisk fjäderboa och retar gallfeber på den redan sprängaggressiva Stanley, samtidigt som tåget och ångdimmorna återkommer i olika former och ljud. Relationerna i husets alla våningar bygger på förlåtande våld och uteblivna komplimanger. Stundtals fantastiskt nakna skildringar av den misshandlade som återkommer gång på gång; själv- och partnerförakt som en självklar beståndsdel av kärleken. En tät scenföreställning förflyttad till duken med bländande resultat. Rått och romantiskt.

Jimmys betyg: 4+

Kommentar: Svettiga flickidolen Marlon Brando sluddrar och skriker sig genom den här filmen, men han gör det vackert och kärnfullt, snudd på erotiskt. New Orleans-fonden gör sitt bästa för att ta fram det brutala, det sträva men ändå mänskliga i karaktärerna. Linje Lusta är en ångande slowdive, en enkelbiljett till begärets bakgård, jazzy, sleezy och jävligt tight. Den är sammanhållen, intim och sparsmakad som en teaterpjäs och det var skönt och befriande att se den. Vivian Leigh fick en Oscar för bästa huvudroll, och hon fascinerar med sin masochistiska, neurotiska karaktär Blanche och tillsammans med Brandos dominerande, instinktiva och nästan djuriska skådespel lyfter de berättelsen flera snäpp. Dessvärre fick inte Brando någon Oscar, han snuvades på målsnöret av Bogart i tidigare sedda Afrikas Drottning. Där ser man.
Kuriosa: Laurence Olivier som var med i förra filmen Rebecca satte upp Linje Lusta i West End, London, även då med hustrun Leigh i huvudrollen som Blanche. Se så allt hänger ihop.