Sunday, January 25, 2009

Nr 85: Jalla! Jalla!

Originaltitel: Jalla! Jalla! (2000) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på internet av Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund och Robert på Masthuggsliden 14 i Göteborg.

Roberts betyg: 2+

Kommentar: Den har inte åldrats med nån särskild värdighet, Jalla Jalla!. Tvärt om känns den lite seg, överrynkig och halt. Torkel är stundtals väldigt bra. Och Benson. Men sen fastnar den här filmen i hissen. Dicken ska stå med hjälp av vad fan som helst. Farsan spegelprutar med sin dundrande mage och morsan snackar utrikiska utan att det landar i nåt som helst. Överbeskyddande brorsan kastar sedlar omkring sig och kulturkrocksparet kärlekspuckar varandra och badkysser sig själva vid ytan, och det är där den här rullen stannar. I exempelvis Little Miss Sunshine finns en gnagande, välplanerat långsam humor som gränsar mot svart - ibland sätter man skrattet i halsen. Jalla Jalla! känns ibland som vill den locka till närmast gapskratt, men för mig funkar det inte. Fnissar ibland. Den bästa scenen i den här filmen är när man får hundens perspektiv över häckarna.

Jimmys betyg: 3+

Kommentar: Jalla! Jalla! är Josef Fares första långfilm, gjord på sommarlovet innan sista terminen på Dramatiska Institutet. Roro (spelad av brorsan Fares Fares) är tillsammans med Lisa (Tuva Novotny) men förväntas gifta sig med Yasmine (Laleh Pourkarim, ja precis, DEN Laleh) som har en helt vansinnig bror som hotar med både det ena och det andra om inte syrran gifter sig. Bäddat för trubbel och en del förvecklingar alltså. Som en sidohistoria finns
polaren Måns (Torkel Petersson) som har problem med potensen och blir allt mer desperat. Jalla! Jalla! är en varm och ambitiös komedi med ett högt tempo. Visst blir det lite mycket fars emellanåt men jag gillar Josef Fares självdistans och ibland ironiserande över kulturkrockar och fördomar. Bäst är jobbarkompisen Benson med den roliga frisyren som inte säger nåt i hela filmen. Eller gör han det?

No comments:

Post a Comment