Sunday, February 23, 2020

Nr 798: Lone Star

Originaltitel: Lone Star (1996) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på Blockbuster av Jimmy på Thoméegränd 24 B i Östersund och av Robert på Ånäsvägen 42 i Göteborg.


Roberts betyg: 4-

Kommentar: En film om gränser. 
Exempelvis landgränser. Den mellan USA och Mexiko och historiken kring den; hur människor har tagit sig över den åt båda håll av olika anledningar. Ett streck i sanden. Slaget vid Alamo. Kom ihåg det.
Exempelvis kulturella gränser, de mellan indianer, mexikaner, afroamerikaner och "vita". Och gränser inom dessa grupper. Den överallt närvarande rasismen. Hur det efter en skjutning på Big O´s - ett ställe för afroamerikaner - blir skolmöte där det debatteras vilken historiebeskrivning som egentligen stämmer. Hökar och duvor, konfliktsökare och medlare ("det är kulturer som möts, på ont och gott").
Exempelvis lagliga gränser. Sherifferna som använder sin makt och sitt inflytande för att utvidga sitt mandat och börjar mörda, muta och förskingra.
Exempelvis interpersonella gränser. Det minerade ingenmansland som uppstår mellan svikande fäder och svikna söner. Sherifflegenden Buddy och hans son Sam. Barägaren Otis och hans son Delmore och vidare till dennes son Chet.
Exempelvis intrapersonella gränser. Bunny som, för att kunna hålla sig på "rätt" sida mentala gränsen (prata om amerikansk fotboll), behöver ett eget litet apotek med mediciner.
Exempelvis kärleksgränser. Älskarinnor och älskare vid sidan om äktenskapen. Eller Sam och Pilar som efter 23 år isär går över gränsen igen (han nu skild, hon nu änka) och känner igen sig, gillar vad de känner igen.
Exempelvis tabugränser. Det grekiska tragedislutet där Sam och Pilar upptäcker att de är halvsyskon, men kör på ändå. Slaget vid Alamo. Glöm det.
Vid flera tillfällen i filmen några fantastiska övergångar mellan då och nu, som man ju också skulle kunna kalla gränser - som gås över. Hur kameran vilar på en person, sakta börjar svepa åt ena eller andra hållet, för att utan klipp landa i en scen som utspelar sig 35 år tidigare. Den har liksom legat där och vilat lite bredvid, den nya scenen, och rest sig i startblocken i exakt rätt ögonblick för att långsamt rulla igång. Och sen tillbaka till nutid. Sömlöst och väldigt snyggt arrangerat. Det är definitivt en av höjdpunkterna i filmen, dessa övergångar. Och Kris Kristofferson som ärkesvinet tillika sheriffen Charlie Wade. Man behöver liksom aldrig ens börja undra vem som är grisen i stian. En naturbegåvning.
Dock punktvis ganska taffligt skådespeleri/regi. Jag tänker på mötet i skolan där det ska forceras in väldigt mycket olika åsikter och synpunkter, och där det verkligen "levereras" repliker. Jag tänker på de där sakletarna som ska ropa åt varandra hela tiden, de ropar flera gånger för många. Jag tänker också på absoluta slutscenen som känns som ett plockepinn av märkliga repliker, exempelvis där Sam tar Pilars hand och säger nåt i stil med "Om detta vore första gången jag träffade dig, så skulle jag ändå vilja vara med dig". Vad fan menas med det?

Jimmys betyg: 4

Kommentar: Personliga minnen. Gemensamma erfarenheter. Det privata och det politiska. Synliga och osynliga gränser. Historiska tolkningar. Vem äger rätten till dåtiden och framtiden? Det låter kanske lite djupt och även om filmen innehåller dessa svåra och ibland obekväma perspektiv så vävs de snyggt in i formatet av en modern västern, en deckare i sydstatsmiljö, skickligt och spännande berättad. Det är en historia om ett samhälle i förändring och det som skaver när gränserna behöver utmanas. De sömlösa övergångarna i tillbakablickarna är ljuvliga att se. Och Kris Kristofferson som ett jävla arsel är väldigt övertygande. Lone Star känns som en viktig film och även om den har sina kvalitetsbrister så är den sammantagna bedömningen starkt positiv.

No comments:

Post a Comment