Nr 755: Turnéskådespelarna

Originaltitel: O Θίασος (O Thiasos) (1975) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på internet av Jimmy på Thoméegränd 24 B i Östersund och av Robert på Storkgatan 4 D i Göteborg.

Roberts betyg: 3

Kommentar: Ja jösses. Tre och en halv timme grekiskolympiskt mästerskap i långsamhetsbrottning. Regisserad av den grekiske filmguden Angelopoulos. Det får man se till att nejmdroppa på nån fest framöver. Ett turnerande sällskap. Förmodligen någon form av historiebeskrivning, men jag är helt ute på åkern och snurrar. Jag vill vill vill så gärna kunna och orka hänga med, men koncentrationen sliter sig och drar iväg på kollo. Ibland är det det årtalet och den platsen och vips är det ett annat ställe i en annan tid. Frihetsvindar, frihetsfanor, frihetsröster, frihetsmarscher (abrupt avbrutna). Långa scener, långsamma kameraförflyttningar och faktiskt båtflyktingar i Medelhavet 1922. En hel del dragspel också.

Jimmys betyg: 3-

Kommentar: Fyra timmar gör den här filmen till en av de längsta vi har sett i projektet. Turnéskådespelarna är en politisk historisk resa i tid rum under och strax efter andra världskriget. Det är långt, långsamt, långa tagningar, tydligen endast 80 stycken enligt boken (jag räknade aldrig), och en dramaturgi som minst sagt utmanar. Filmen rör sig fritt mellan olika tider och platser och det gör att jag är helt vilse i berättelsen. Istället försöker jag fokusera på enskilda scener och det estetiska tilltalet. Det matta ljuset i utomhusscenerna gör att de ser ut som målningar. Vackert och vemodigt men det är knappast en reklamfilm för solresor till Grekland. Några scener stannar kvar som bisarra historiska kommentarer. Exempelvis när teatersällskapet möter de brittiska soldaterna på stranden och sätter upp sitt skådespel till soldaternas förtjusning eller nyårsbattlet mellan nationalister och oppositionella. Det är nog höjdpunkten. Vid åtminstone tre tillfällen får vi historien berättad till oss direkt genom kameran. Det är alltid ett vågat grepp att bryta den fjärde väggen men här funkar det faktiskt riktigt bra. Kanske för att filmen är tillräckligt vågad och flippad som den är.