Filmen sågs på TriArt av Jimmy på Thoméegränd 24 B i Östersund och på DVD av Robert i rum 103 på Sea Garden Hotel i Hurghada, Egypten.
Kommentar: Federico Fellini läser Jungs biogfrafi "Mitt Liv: Minnen, Drömmar, Tankar”, experimenterar med LSD och går full Technicolor.
Makens otrohet får Julietta (Giulietta Masina - gift med Fellini) att vända sig in mot andevärlden för stöd och råd. Det som sker i den så kallade verkligheten framkallar fantasier, drömmar och minnen som gestaltas ömsom milt, ömsom nästan skräckfilmsaktigt. Mycket färger i denna Fellinis första färgrulle, iögonfallande kostymering och många karaktärer att försöka hålla reda på. Inte helt lätt att hänga med i vad som är flashbacks, uppenbarelser och nutid, men det blir ändå lite som att jag sugs in i scenerna. Julietta anlitar även en privatdetektiv som efter ett tag redovisar efterspaningarna på maken på ett sätt som är helt i linje med amerikanska succéprogrammet Cheaters. Oerhört roande. Jag hittar även en kort sekvens ganska tidigt i filmen där fem eller sex personer liksom dansar sig fram hand i hand, och tänker direkt på den där dödsdansen i Det Sjunde Inseglet.
Till slut har i alla fall Julietta samlat på sig så mycket styrka att hon lämnar huset och maken och går in mot skogen. Fri, menade Fellini. Ensam, tolkade Masina. Undrar vad Jung hade sagt.
Jimmys betyg: 3
Kommentar: Fellinis första färgfilm. Och det känns som att han går helt banans med färgerna. Gillar det. Julietta spelas av Fellinis hustru Giuletta Masini och hon fascinerar och skapar ett stort intresse hos mig. Filmen är liksom en färd in i Juliettas undermedvetna, in i hennes drömmar och fantasier, triggade av makens otrohetsaffärer. Jag tappar tempot ganska ofta och har svårt att orientera mig i handlingen. Med vissa filmer känns det som att jag skulle vilja vara riktigt hög för att ordentligt sugas in. Detta är en sån film. Kanske behöver se om den.