Sunday, January 31, 2016

Nr 617: W.R. - Kroppens Mysterier

Originaltitel: W.R. - Misterije organizma (1971) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på Youtube av Jimmy på Regementsgatan 36 A och Robert på Residensgränd 19 i Östersund.

Roberts betyg: 2

Kommentar: Det är nån form av godispåse innehållande sexuell frigörelse, kommunism och en orgonlåda uppfunnen av den freudianske lärjungen, tillika socialsexiatikern William Reich. Jag antar att det är satir, men helt säker är jag inte. För mig är det svårt, nästan omöjligt att hänga med i svängarna - dels för att jag inte fattar vad jag kollar på, men också för att undertexterna försvinner under perioder. Jag är övertygad om att detta är en rulle som visas på filmutbildningar världen över, och jag skulle gladeligen sitta med under en handledd visning. Men utan någon större förförståelse blir det lite tröstlöst känner jag. Den mellan händer vandrande äggulan i början var bra, oklart varför.

Jimmys betyg: 2

Kommentar: Försök att få ihop sex och politik, kroppslighet och kommunsim, militär konservatism och sexuell frigörelse. Dusan Makavejev försöker med detta och resultatet blir ett psykadeliskt collage, i princip utan en tråd på kroppen, eller i formatet över huvudtaget bortsett från en slags dokumentär skildring av psykoanalytikern William Reich. W.R.s kontroversiella metoder, när han bland annat samlar människor i grupp och låter de stöna, stånka och skrika för att samla någon slags kosmoerotorganisk energi (min egen definition), ledde honom rakt in i fängelset utan att passera gå. Där satt han tydligen resten av sitt liv. I en annan del av världen finns den påhittade feministen och kommunisten Milena som försöker övertyga det jugoslaviska folket om att den sexuella frigörelsen är intimt förknippad med den kommunistiska revolutionen. Åtminstone tror jag det eftersom undertexterna i dessa partier är praktiskt taget osynlig. Plötsligt möter vi sångaren i det amerikanska undergroundbandet Fugs utklädd till militär när han traskar runt på gatorna och onanerar med sitt gevär. Utöver detta så slänger man in lite dokumentära bilder från Stalin, lite elchocker och en del samlagsscener. Jag antar att det kanske både är nyskapande och provocerande men jag tycker att det hela är ganska ointressant. För tillfället i alla fall. Ambitionen har jag inget emot. Både politik och sex är saker som intresserar mig. Men här blir det tyvärr lite för konstnärligt anarkistiskt.

No comments:

Post a Comment