Monday, September 21, 2015

Nr 567: Casino

Originaltitel: Casino (1995).IMDb Wikipedia
Filmen sågs på DVD hos Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund.

Roberts betyg: 4+

Kommentar: Mycket bra. Helt klart min favorit av Scorsese. Fem år efter Maffiabröder, även den ett samarbete mellan Scorsese och författaren Nicholas Pileggi, och även den med De Niro och Pesci i rollerna. Casino rullar på som ett glimrande roulettehjul; man vågar knappt titta bort ett enda ögonblick av rädsla för att missa var kulan hamnar nästa gång. Vem vinner och får stoppa de feta sedelbuntarna innanför västen? Vem drar nitlotten och hamnar i ett hål i öknen? Pengarna byter fickor, byter ägare, byter ägare igen. Blåsarna blir blåsta. Fenomenala Sharon Stone med sina pälsar och allt sitt bling bling. Från sockersöt ungeskort till genomtrasig kokainhora. Otäckt bra gör hon det. Hon och De Niro i den ständiga dragkampen. Han som öser ekonomisk och materiell uppmärksamhet över henne. Hon som aldrig har älskat och aldrig kommer älska honom. Pågränsenvardagen. Lögnerna, misstänksamheten, anklagelserna, misstron, hennes flykt från honom, hans jakt på henne. Denna gången får vara den sista, även om förra gången var som denna gången. Finfina kameravinklar, åkningar, lösningar. Öknen i solbrillorna; over the top, javisst! De Niro som den kolugne casinodrivaren, ögonen på allt och alla, kontrollerande, beräknande, manipulativ. Vill inte ha några scener, diskret hantering är a och o. Pesci, psykopaten som slår först och inte ens bryr sig om att undra varför. Minsta lilla triggar igång myran. En penna i halsen, en pistol mot tinningen, pang pang. Och sen ombytta roller. De Niro helt vansinnig på hemmaplan, klarar inte av att kontrollera sin fru, hon gör honom galen. Då är Pesci där, den lille token, och försöker lugna honom. Inga scener tack. Så janus. Så igenkänningsbart, känner jag, och det är ju både tragiskt och kittlande, att jag har varit i sådana relationer, kanske fortfarande är, med mig själv och andra. En blandning av De Niro och Stone. Replikerna regnar omkring, blandas med varandra. Det kunde varit jag och någon. De helt sjuka föreställningarna, anklagelserna, förebråendena. Fullt krig uppe på slagfältet och samtidigt så djupt nedborrade i skyttegravarna. Spänningen i det, när som helst smäller det, utan förvarning, utan anledning. Alla går bakom ryggen på alla, och till slut har man gått bakom ryggen på sig själv så grundligt att man bara ser ännu en fiende i spegeln. Foto av Robert Richardson som bredvid Storaro är den ende nu levande som vunnit tre Oscars för bästa foto. Och James Woods så knarkranglig och hallickslim. Enligt osäkra nätkällor ska han ha ringt upp Scorsese när han fick höra att det fanns intresse för honom till en roll i Casino. Ett meddelande: "Any time, any place, any part, any fee". Och så var det med det.

Jimmys betyg: 4+

Kommentar: Oj oj oj. Fem år efter succén med Maffiabröder är Pesci och De Niro tillbaka med ännu en hårdkokt historia signerad Scorsese och Pileggi. Och den här gången toppar kvartetten sin tidigare prestation. Det är Las Vegas och det är 70-tal. Maffian har ett stort inflytande över spelverksamheten i ökenstaden och Ace (De Niro) får en placering som casinochef vilket passar honom som kuperingen i kortleken. Allt rullar på, pengarna flödar, in och ut, och hamnar i allehanda fickor. Allt är ett spel. Ginger (Sharon Stone) är kasinodrottningen som charmar kostymen av De Niro. Han vill ha henne. Hon vill ha hans pengar. En omöjlig relation som de ständigt kommer tillbaka till. Så underbart tragiskt och trasigt. Sen har vi polaren Pesci som gör slarvsylta av både den ena och den andra. Casino är som sitt namn - ett färgstarkt, spektakulärt, berusande och våldsamt äventyr med nerverna på helspänn. Tappa inte koncentrationen, då förlorar du allt. 

No comments:

Post a Comment