Filmen sågs på internet på av Jimmy på Regementsgatan 36A och av Robert i Leslies hus på Weka Street i Ahipara, Nya Zeeland.
Kommentar: Tennisstjärnan Guy blir under en tågresa intensivt uppvaktad av den minst sagt påflugne och mystiske Bruno. Under en lunch tillsammans i Brunos kupé föreslår han ett mordbyte; Bruno ska mörda Guys nuvarande fru Miriam – gravid med en annan mans barn – som inte vill skiljas på grund av att gå miste om Guys prispengar, och Guy ska mörda Brunos pappa, som är som en igel på Bruno att han ska skaffa ett jobb, en utbildning, ett liv. Guy viftar bort förslaget och de båda skiljs åt, dock med den lilla detaljen att Guy glömmer sin tändare i kupén. Den oberäknelige Bruno väljer, lite psykopatdoftande, att fullfölja sin del av bytet; han skuggar Miriam på ett nöjesfält, och stryper henne i skydd av mörkret, snyggt filmat genom reflektionen från Miriams glasögon som kastats i gräset. Misstankarna riktas kort därpå mot Guy, vars enda alibi för tidpunkten för mordet är en överförfriskad professor, full av minnesluckor, som sjunger getsånger på ett tåg. Bruno börjar dyka upp lite överallt i Guys tillvaro, socialiserar med hans vänner och bekanta, ringer honom, skickar en lapp med instruktioner om hur han ska döda Brunos far och skickar till och med en pistol till Guy för ändamålet. Guy vågar inte gå till polisen av rädsla för Brunos hotelser om att han ska säga att Guy var inblandad redan från början. Dock är polisen i allra högsta grad inblandad då de övervakar Guy och hans företaganden, misstänkt som han är.Mot slutet är det dags för tennisturnering för Guy, med sekvenser så fenomenalt filmade och ihopklippta att det verkligen känns som en riktig match, vilket känns ovanligt på film när det gäller sport i allmänhet och bollsport i synnerhet, i alla fall när det handlar om längre sekvenser. Och detta är alltså 1951. Spänningen i slutskedet av matchen kombineras fint med korsklippning som visar hur Bruno med långa fingrar försöker få upp en tändare som han tappat ner i en gatubrunn. Efter matchen blir det kamp mot klockan för att hinna fram till tivolit där Bruno ska plantera tändaren på mordplatsen vilket ska visa att Guy var där, och således var den som mördade sin fru. I jakten på transportmedel rekvirerar polisen en förbipasserande bil i värsta actionrullestil, och allt kulminerar i en dramatisk karusellscen där maskineriet skenar, hästarna galopperar, Bruno och Guy brottas, barnen skriker och omgivningen yrselsnurrar. Totalt haveri, Bruno dör under bråten och lämnar efter sig en öppen hand där tändaren vittnar om Guys oskuld.
Hitchcock är definitivt de små detaljernas mästare; allt är genomtänkt, planterat och smidigt genomfört. I den här filmen imponeras jag verkligen av både foto och redigering, samtidigt som skådespeleriet är klart över godkänt. Ett storslaget farväl till Affe!
Jimmys betyg: 4
Kommentar: Affe har 18 filmer med i boken och vi har säkert betat av hälften. Trivsamma stunder för det mesta. Främlingar På Tåg är inget undantag. Det är snarare ett av hans starka kort i leken. Ett spänningsdrama om ett oskyldigt möte som får oanade konsekvenser. Den framgångsrike tennisspelaren Guy (Farley Granger) möter Bruno (Robert Walker) på ett tåg. I ett förtroligt samtal framkommer att de båda männen har någon i sin närhet de gärna skulle vara utan. Bruno spekulerar i det perfekta mordet, ett slags mordbyte, som för Guy endast är galen idé som snabbt kan viftas bort. Tills Bruno börjar dyka upp lite här och var i Guys liv. Hitchcock leder oss ömsom varsamt, ömsom forcerande, men alltid med stadig hand, genom filmen. Intensiva scener med ett fantastiskt foto- och klipparbete. Modern och klassisk på samma gång. Och Affe själv, han kämpar på med kontrabasen på perrongen.
En tämligen krystad konstruktion, men ack så oerhört välgjord!
ReplyDelete