Filmen sågs på DVD hos Jimmy på Regementsgatan 36A i Östersund.
Kommentar: Master and servant. Vem är vem och hur spelas spelet? Första halvan, som verkligen får ses som en startsträcka, känns för lång. Vi håller på i över en timme och bygger karaktärer. Men sen börjar det hända grejer i relationerna och det blir riktigt bra och spännande. Påhittiga kameravinklar, en hel massa speglingar och laborerande med långa tagningar och scenerier. Svartvitt, skarpt, svekfullt och dubbelspelande. Carlsberg kör en produktplacering och den mest vågade intima scenen innehåller ryggen på en fåtölj och ihop med benen. Får lite Hitchcock-feeling med duschen, som i Psycho och det mellanmänskliga spelet i Repet. Från höga hästen till ruinens brant, med det obligatoriska stoppet: ensamheten vid bardisken.
Jimmys betyg: 4-
Kommentar: En alkoholiserad ungkarl, Tony (James Fox) anställer en betjänt Barrett (Dirk Bogarde) för sitt nya hem i London. Barrett sköter sig exemplariskt och även om Tony är en ung överklasslyngel så börjar han gilla honom. När Barretts ”syster” Vera (Sarah Miles) dyker upp och flyttar in hos Tony och Barrett börjar maktbalansen långsamt förskjutas och den privata revolutionen tar sin början. Det är tyvärr en ganska lång och rätt ointressant första timme men när Miles dyker upp som den naiva lolitan börjar spänningen. Bogardes föraktfulla leende, spegelfotot, skuggorna, förförelsen – det finns många snygga moment i den här filmen som hjälper den upp över fyrastrecket. Makt, klass och kön är ofta ett tacksamt tema och manusförfattaren Harold Pinter och regissören Joseph Losey gör en fullt godkänd analys av dessa ämnen och det var faktiskt Sarah Miles (som vi förresten senast såg i Blow-Up) som föreslog sin pojkvän James Fox i rollen som Tony. Där ser man. Igen.
No comments:
Post a Comment