Roberts betyg: 2Kommentar: En natt i hamn spänner musklerna ordentligt, men vid en närmare titt är det mest luft under huden. Mummelmannen Bancroft imponerar inte överhuvudtaget - han känns lite kusin med den såsige Humphrey Bogart i The Big Sleep (1946). Inledningen med ankaret som går i vattnet är Eisensteinskt pampig. Scenen där Mae hoppar i vattnet är också fin. Men det är för mycket poserande för min smak. Jag ska rädda den här kvinnan och sen ska jag gifta mig med henne och sen ska jag stå bredbent med ena foten på en stol, lutande framåt med armen som stöd mot benet. Sen ska jag skyffla kol och dricka öl. Trist. Gäsp.
Jimmys betyg: 2
Kommentar: En av de sista stumfilmerna som gjordes och ska icke förväxlas med den svenska filmen Natt I Hamn från 1943 i regi av Hampe Faustman, dock inte med i boken. The Docks Of New York är ingen vidare film. Stumfilmsepoken sjöng stumt på sista versen och i motsats till vad man säger i boken så kan jag inte påstå att den här filmen tillhör en av den tidens största mästerverk. Jag gillar dock den minimalistiska intrigen som i mitt tycke kunde ha koncentrerats ännu mer istället för att slänga in en jäkla massa statister som inte tillför ett dugg. Huvudrollerna spelas av George Bancroft och Betty Compson och de får förvisso mycket utrymme men förvaltar inte möjligheten särskilt väl. Regissören Josef von Sternberg lyckas förhållandevis bra med miljöerna, särskilt utomhus men gör i övrigt en ganska tråkig och intetsägande film som sköljs över av manliga hormoner. Nej, den här filmen har ingen plats i min hamn.
No comments:
Post a Comment