Saturday, January 16, 2010

Nr 177: Terrassen

Originaltitel: La Jetée (1962) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på Youtube hos Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund.

R
oberts betyg: 4

Kommentar: Paris efter tredje världskriget. Minnet som ett museum. Tidsresa tillbaka till barndomsintrycket, del av det. Stillbilder i varierande hastigheter följande efter varandra, ett långsamt kollage. Film ju är just det, bilder som följer varandra, följer efter varandra - stillbilder egentligen, bara oftast i högre hastigheter än i Terrassen. Ekelöf sa att poesin inte ligger i orden, utan mellan dem. Så också med film; poesin ligger inte i bilderna, utan mellan dem, i hur de sammanfogas och i vilken hastighet. Det korta ögonblick av svart som vi inte uppfattar, illusionen av att det är en enda lång bild. På slutet, när mannen springer, ökar hastigheten mellan klippen - eller minskar tiden mellan klippen? Vad hade Gunnar sagt? Förmodligen: "inget av dem och båda".

Jimmys betyg: 4-

Kommentar: Ett 25 minuters science fiction-äventyr klätt som ett kyligt och okonventionellt bildkollage. Chris Markers stillbildsfilm återskapades drygt 30 år senare som De 12 apornas armé signerad Terry Gilliam men här är det en poetisk resa i minnet där huvudrollsinnehavaren återskapar minnet av en vacker kvinna och en våldsam händelse på boardinplattan på Orly flygplats i Paris. Terrassen är ett udda men intressant filmgrepp som utmanar min förståelse av vad film är. Eller inte är. Jag gillar den.


No comments:

Post a Comment