Nr 170: Tjuren från Bronx

Originaltitel: Raging Bull (1980) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på internet hos Jimmy på Regementsgatan 36A i Östersund.

Roberts betyg: 5-

Kommentar: Känns som två filmer lagda på varandra, transparenta.
I den ena; De Niros återhållsamt exakta raserier. Krydda: samspelet med Joe Pesci, vardagsrumsterrorn, misstänksamheten som skimrar till från vad man tror är en förlupen skärva. De långsamma vulkanutbrotten.
I den andra; brutal boxningsklippning. Kameran i ringen. Alla sorters vätskor. Genomljus. Olika hastigheter. Så vackert.
Och de glider över, under och genom varandra, de här filmerna. Det är De Niro som gör filmen, givetvis. Tänk dig vilken annan människa som helst i den rollen - det skulle bli rotmos av alltihop.

Jimmys betyg: 5-

Kommentar: Tjuren från Bronx är den boxningsfilm som den första Rocky-filmen borde ha varit. Samma producenter men en helt annan berättelse. De främsta likheterna är inte centrerade kring boxningen, snarare kring huvudrollsinnehavarnas oerhörda kraft som personifierar dessa filmer. Ingen annan än Robert De Niro hade kunnat göra den här filmen med samma resultat. Omöjligt. Hade blivit knock-out på första smällen. På samma sätt hade Rocky inte varit Rocky utan Stallone. Där Rocky är grabben som vinner mot alla odds så är Tjuren från Bronx en långt mer nyanserad och trovärdigare berättelse om boxaren Jake La Mottas uppgång och fall. Tjuren från Bronx är en studie i manlighet och De Niro lyckas på något oförklarligt sätt ändå uppbåda någon slags sympati för den aggressive, våldsamma La Motta. Martin Scorsese (som också gjorde Taxi Driver) och De Niro ber inte om ursäkt för La Mottas beteende utan visar istället de ständiga sprickorna i hans fasad som släpper in den värld han han så våldsamt tycks förakta. De Niro i ena ringside, Stallone i andra. Vinst på knock-out i tredje ronden. Vem vann?