Originaltitel: Faces (1968) IMDb Wikipedia
Filmen sågs hos Robert i Visby.
Roberts betyg: 1+
Kommentar: Nu är det år 2008. Jag ser Faces - en film som enligt vissa trådar på nätet ska vara ett mästerverk. Jag ser bara en obegriplig sörja av skitdåliga skämt med efterföljande sjukt klingande skratt. Jag förstår inte en enda replik, förutom den när han glider in och vill skiljas. Den är rolig, men ska förmodligen inte vara det. Jag upplever att det finns en ambition hos manusförfattaren och regissören John Cassavetes (som spelar maken i Rosemary´s baby som vi också såg här i Visby under Jimmys fyradagarsvisit) att skildra hur människor lever i lögner och andra snår (äktenskap?) med varandra, men jag hittar verkligen inte in i den här filmen. Nu är det år 2008 och jag vill se den här filmen om låt säga 20 år. Då kanske jag förstår nåt av den. Tills dess får den ha det på badet.
Jimmys betyg: 1+
Kommentar: Ja, Robert slår huvudet på spiken. En skitfilm helt enkelt. Jag försöker och försöker men fattar ingenting. Det bästa med filmen, vilket i sammanhanget inte säger särskilt mycket, måste nog vara de långa scenerna som antagligen är gjorda i en enda tagning. Åtminstone känns det så. Om det finns något intressant i filmen så är det just där, då skådespelarna på något sätt lyckas frammana någon form av autencitet. Annars är det bara drygt två timmars hysteriskt skrattande och fjantande. Sämst hittills.
Filmen sågs hos Robert i Visby.
Roberts betyg: 1+Kommentar: Nu är det år 2008. Jag ser Faces - en film som enligt vissa trådar på nätet ska vara ett mästerverk. Jag ser bara en obegriplig sörja av skitdåliga skämt med efterföljande sjukt klingande skratt. Jag förstår inte en enda replik, förutom den när han glider in och vill skiljas. Den är rolig, men ska förmodligen inte vara det. Jag upplever att det finns en ambition hos manusförfattaren och regissören John Cassavetes (som spelar maken i Rosemary´s baby som vi också såg här i Visby under Jimmys fyradagarsvisit) att skildra hur människor lever i lögner och andra snår (äktenskap?) med varandra, men jag hittar verkligen inte in i den här filmen. Nu är det år 2008 och jag vill se den här filmen om låt säga 20 år. Då kanske jag förstår nåt av den. Tills dess får den ha det på badet.
Jimmys betyg: 1+
Kommentar: Ja, Robert slår huvudet på spiken. En skitfilm helt enkelt. Jag försöker och försöker men fattar ingenting. Det bästa med filmen, vilket i sammanhanget inte säger särskilt mycket, måste nog vara de långa scenerna som antagligen är gjorda i en enda tagning. Åtminstone känns det så. Om det finns något intressant i filmen så är det just där, då skådespelarna på något sätt lyckas frammana någon form av autencitet. Annars är det bara drygt två timmars hysteriskt skrattande och fjantande. Sämst hittills.
No comments:
Post a Comment