Sunday, May 4, 2008

Nr 30: King Kong

Originaltitel: King Kong (1933) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på internet av Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund och Robert i Visby.

Roberts betyg: 4-

Kommentar: Filmargäng från New York hamnar på Skull Island. Skrikande, skrikande, skrikande kvinna tillfångatas av infödingar och placeras på offerplats. King Kong, en gigantisk gorilla, kommer förbi och tar henne med sig in i djungeln. Filmargäng följer efter för att våghalsigt rädda kvinnan och för att försöka filma den stora besten. King Kong gör slarvsylta av förhistoriska ormar, ödlor och dinobaggar. Kvinnan skriker. Det är faktiskt det enda hon gör under hela tiden i djungeln. Inte ett ord. Bara skrik. Hjältarna från väst lyckas få med sig King Kong hem till stora äpplet där han rymmer från en uppvisning, tar med sig skrikande kvinnan och klättrar upp i Empire State Building (som var nybyggt-stod klart 1931). Där blir han attackerad av flygplan med maskingevär som till slut ger honom respass ner mot Manhattans asfalt. Tankarna går till TV-bilderna på fallande kroppar från WTC 2001. King Kong ska under inspelningen tydligen ha varit en två decimeter hög docka som filmades med stop motionteknik. Filmen gjorde ett så starkt intryck på en ung Peter Jackson att han 2005 gjorde en nyinspelning av filmen. King Kong har filmats flera gånger tidigare, bland annat i två olika versioner med den japanske regissören Ishiro Honda som spindeln i nätet. Så starkt intryck gjorde den inte på mig att jag vill dra igång en nyinspelning, men jag diggar verkligen King Kongs taffliga rörelser och spänningen i djungeln när Kong fightas med de andra bestarna. Jag skulle gärna sätta munkavle på skrikande kvinnan - kanske inte hela tiden, men säg 53 % av filmen. Slutscenerna är för alltid inbrända i mig; jag måste ha sett den här filmen när jag var yngre, utan att komma ihåg det. Bästa repliken givetvis den sista: beauty killed the beast.

Jimmys betyg: 4-

Kommentar: Valet av film nr 30 föll på klassikernas klassiker, b-filmernas monstruösa mästerverk, specialeffekternas hjärter ess... ja ja. King Kong, orginalversionen, är bättre än nyinspelningen för några år sedan. Det är faktiskt en bra film överhuvudtaget. Filmskaparna har gjort en film nästan uteslutande byggd på dikotomier - här finns konflikten mellan det moderna och det primitiva, mellan "vi" och "dem", stad och natur, mellan skönheten och odjuret, det kvinnliga och det manliga - spänningar som finns i de flesta konstnärliga verk men i King Kong väldigt uttalat. Jag imponeras av effekterna även om apans och de andra förhistoriska varelsernas rörelser trots allt är lite ryckiga. Tummen upp för Kong.

No comments:

Post a Comment