Filmen sågs på SVT av Robert i Visby och Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund.
Roberts betyg: 2Kommentar: Jag fattade inte mycket av den här filmen. En äldre herre tar sig an en yngre kvinna, Tristana. Han deklarerar sina ideologiska ståndpunkter vitt och brett, men har svårt att följa dem själv. Inte mycket nytt under solen. Tristana tar sig loss och gifter sig med en likgammal. De drar. Efter ett par år behöver hon amputera ena benet och återvänder därför till den äldre herren. Sen dör han. Jag vet inte om det är någonting alls som har fastnat. Jo, Romeo och Juliascenen på slutet. Den var lite rolig.
Jimmys betyg: 2
Kommentar: Jo, den är lika trist som namnet får oss att tro. Men jag börjar smått förstå vår gode vän Buñuel och hans fascination för smått bisarra relationer, ofta med en viss sado-masochistisk underton. Eller överton. I denna film, där vi åter ser den franska skönheten Catherine Deneuve i huvudrollen, återspeglas det i den gamla, väldigt gamla, mannen Don Lope som manipulerar den unga, mycket unga, Tristana, och hur hon på ett självdestruktivt sätt deltar i spelet men också för det vidare när hon i vad Robert refererar till Romeo och Juliascenen på slutet, själv blottar sig för en ung, mycket ung, tjänare. Nej, filmen var tråkig och jag satt mest och tänkte på annat. Kom igen nu Buñuel, du kan om du vill...
No comments:
Post a Comment