Originaltitel: Rebel without a cause (1955) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på internet hos Jimmy på Regementsgatan 36 A i Östersund.
Roberts betyg: 2+
kommentar: Det var länge sen nu, som jag såg den här filmen. Jag minns nästan ingenting. Förutom den klassiska chickenracescenen och en scen i trappan hemma hos Jim med hans papa och mama. Nej, inte ens den minns jag. Fuck James Dean. Och den här efterkrigstiden som det hänvisas till; befinner sig inte den amerikanska ungdomen i en ständig efterkrigstid? Och förkrigstid och underkrigstid? Det är James Deans djävla problem och han är ju dessutom inte alls särskilt snygg. Så. Skönt.
Jimmys betyg: 3-
Kommentar: Ung Rebell är egentligen en ganska tragisk film som vars tema spänner över en slags ungdoms-manlighets-faderskapsproblematik som präglade den amerikanska efterkrigstiden. De tre huvudpersonerna Jim (James Dean), Judy (Natalie Wood) och Platon (Sal Mineo) förenas genom att de alla plågas av sina fadersrelationer och i sina roller som vilsna ungdomar känner sig både svikna av vuxenvärlden och utanför det mogna, finputsade medelklassamhället. Temat är intressant och sett ur ett genusperspektiv bjuder den in till mängder av analys. Där finns den av hustrun hunsade pappan som av sonen betraktas som en svikare av sin roll som manlig förebild, där finns den spända relationen mellan far och dotter där den pubertala tonårsbruden fortfarande vill vara pappas flicka och där finns den frånvarande farsan vars relation till sonen endast utgörs av ett ekonomiskt underhåll. Filmen är okej. Varken mer eller mindre. James Dean är sämre än jag hade förväntat mig och ser äldre ut än han ska föreställas vara.
No comments:
Post a Comment