Saturday, January 13, 2018

Nr 706: Svart Gud, Vit Djävul

Originaltitel: Deus e o Diabo na Terra do Sol (1964) IMDb Wikipedia
Filmen sågs på YouTube av Jimmy på Thoméegränd 24 B i Östersund och av Robert på Halsviksporten 3 på Styrsö.


Roberts betyg: 4+

Kommentar: Vet inte riktigt vad det är, men jag supergillar den här filmen och tycker den är smått fängslande. Kombinationen av lite darrigt ökenfoto, tung symbolik och hjälpsamt narrativ ekvatorialblues gör det hela till en spännande resa. Dessutom dyker helgonet Sebastian upp igen, och det är tredje gången på kort tid. Tidigare har han visat sig i Svart Mystik och Mishima - Ett Liv I Fyra Kapitel.
Brasiliansk Cinema Novo. Tvivelwestern med dueller, korniga närbilder och långdistansskott. Tillvaron känns som en ständig mirakelväntan och ett livslångt sökande efter ön som inte finns. Koherden Manuel avancerar till Satan. Land ska bli hav och hav ska bli land. Törsten efter ett annat, bättre liv. Finns det något som beskriver uppgiven torka bättre än en svartvit kaktus? Bortom bergen finns ett förlovat land med mjölk i bäckarna och blommor åt korna. Allt ska omvälvas, bli helt annorlunda, förvandlas. Ska bara besegra det här berget först, ska bara döda den här fienden först, ska bara tillbe den här guden först, ska bara övertyga den här motståndaren först. Passning till Eisensteins Odessatrappa med gevärmassaker. Några ganska obehagliga scener, exempelvis barnaoffret. Slutet tyckte jag också om, Manuel som bara fortsätter springa och springa. Lämnar sin Rosa, tydligen helt utanför överenskommen regi, men ändå. Tänkte på De 400 Slagen

Jimmys betyg: 3

Kommentar: Jag tänker på Eisenstein, på Bergman, på Morricone. Lite gott och blandat i den här brasilianska påsen. Svårt att välja vad man ska ta, vad man tycker om. Ungefär som Manuel och Rosa som efter att ha gjort sig fri sin grymme arbetsgivare flyr från de ena dogmerna till de andra. Är det inte religion eller mysticism så är det kultur eller ideologi. Men allt är lika självupptaget och narcissistiskt. Det är märkligt intressant och dynamiskt även om jag inte fångas helhjärtat. Fotot är glödande svartvitt, nästan explosivt. Det är handkamera och stundtals ytterst märkliga klipp. Regissören Rocha är intresserad av det land och den tid han lever i och kopplingen mellan politik, historia och våld. Hur det kommer till uttryck i den här filmen är inte alldeles uppenbart men strax efter att filmen blev klar men innan premiären genomfördes en statskupp i Brasilien som ledde till en 20-årig diktatur. Jag är övertygad om att detta inspirerade honom till nästa film på agendan, Jorden Skälver.

No comments: